Idag träffade jag min gamle vän Pelle som jag känner sen sedan fem år tillbaka. Han är en lagom tjock man i på-väg-mot-sina-bäsa-år. Likt de flesta Molkomsbor, är Pelle en vän av en aningen starkare drycker. Han går dock lite till överdrift med sitt stora intresse och har fått smeknamnet Pilsner-Pelle.
Vi möttes upp vid klagomuren vid vår vackra älv. Han är väldigt mån om att jag inte dricker för mycket, då han helst vill ha allt själv...



Vi gick sedan runt på stan och tittade på människor. Karlstad har väldigt mycket trevligt att bjuda på sommartid.

Pilsner-Pelle är en muntergök och väldigt pratsam. Han har också ett skratt som får folk att huka sig. Inte för att vara elak, men efter ett tag blir han väldigt jobbig och gör gärna långa utlägg om hur staden skulle se ut om han inte fanns. Tydligen har han jobbat som arkitekt för många år sedan. Det vet vi båda att det inte är sant. Men visst kan det vara skönt att höra en historia man redan kan, för att kunna segla bort på eget håll med mina egna tankar.