Idag var jag och besökte min fd vän Henry som jag inte träffat på ett bra tag då vi varit lite "osams". Jag blev bjuden på konjak och på cigarrer och kunde inte få mig till att säga nej! Och när vi skiljdes var vi bästisar och bundis och jag tog med saker som han lånat av mig.

Riktiga vänner är vänner i vått och torrt. Det får mig att tänka på när jag tog mig hem genom karlstadregnet. På vägen såg jag några barn som lekte i regnet. De fångade regndropparna med munnen och hoppade omkring i vattenpölarna. En bit längre bort passerade ett man och en kvinna. De sprang som om livet hängde på att undvika regnet, som om det vore frätande syra. Att träffas av en droppe skulle förödande konsekvenser - Det är ju konstigt. Att de inte varnar barnen.

Regnkyssar,

Bernt-Alfred