War of the Willys
Då var det dags med förberedelserna inför Midsommarafton. Generalplanen var följande: 1. Nubbe. 2. Sill. 3. Färskpotatis. 4. Jordgubbar. 5. Mer Nubbe!
Med storslagna planer bestämde jag mig för att invadera Willys på Våxnäs. Till min fasa hade fiendestyrkor redan intagit lagret av matvaror och jag stod helt plötsligt i spillrorna av ett plundrat land. Inte nog med det, General Glôpen, hade fått syn på mig. Det var en storvuxen kvinna i basker, som åt mig med blicken. Jag kände mig som om jag vore en grillad polsk korv, på väg till ett välbesökt fångläger. Innan jag låg i hennes matsmältningssystem, hann jag tänka ut två alternativa flyktvägar. Antingen kunde jag lägga mina ben på ryggen likt en ynkrygg, eller ge henne mitt telefonnummer - Jag hoppas min vän Henry är lika förlåtande som mitt samvete!
Mitt midsommarkorståg drog vidare in till systembolaget på Drottninggatan, där hela Karlstad stämt träff. Efter att klättrat igenom ett nätverk av köer, stod jag utanför, segrande med en flaska Skåne akvavit i handen. Midsommar är helt klart en tidpunkt som får oss människor att komma närmare varandra.
Fick du sig någon sill då?
Hej!
Efter min skenmanöver flydde jag fältet (Willys) tomhänt. Det var bara systemet som gav resultat.
Kvinnan (General Glôpen) ringde tydligen till min vän Henry igår. Nu har han dragit ur telefonen ur jacket. Jag ska ta en promenad bort om en liten stund, för att se om han lever. Han har säkert lite sill över.
Hade du en bra midsommar då?
Blev det mycket nubbe och sill?
Tycker det är dax att ses snart igen! Fota lite ihop hade varit kanonkul, eller vad säger du?
kram!